PORTALEN (PORTALEN) är numera namnet på en webbplats för studie- och yrkesvägledning på Gotland.

Portalen - nätverksgruppen är ett nätverk för studie- och yrkesvägledare m.fl.
med anknytning till eller med intresse för vuxnas utbildning och arbete på Gotland.

KOMVUX

Studie- och yrkesvägledningen vid Komvux omfattar allmän studievägledning och information om studier
och studieekonomi, individuellt eller i grupp. För samtliga studerande på Komvux görs individuella
terminsplaneringar samt individuella studieplaner på längre sikt.

Studie- och yrkesvägledarens kompetens är också viktig för att betygsutredningar för studerande såväl
inom som utom Komvux skall kunna genomföras.


FOLKHÖGSKOLAN

Vägledning ges individuellt och i grupp till elever på folkhögskolan och sökande utifrån. Vid folkhögskolan
anordnas också ”prova–på-kurser” i vägledande syfte. Information om aktuellt kursutbud ges också under
öppet-hus-dagar och vid mässor.


HÖGSKOLAN

Vid Högskolan på Gotland ges allmän studievägledning till befintliga studenter samt till dem som är
intresserade av att studera vid Högskolan på Gotland. Förutom individuella vägledningssamtal erbjuds
vägledning och information om Högskolan på Gotlands utbud, samt om behörighetsregler och urval via
telefon eller e-post.


ARBETSFÖRMEDLINGEN

Vägledning till arbete. Som arbetslös och inskriven vid Arbetsförmedlingen finns möjlighet att få studie-
och yrkesvägledning vare sig man är osäker inför sitt yrkesval, tvingad att byta yrke eller osäker om vägen
till yrket.

Enskild vägledning med ett eller flera vägledningssamtal är en form som erbjuds.

Gruppvägledning är ett annat alternativ. Man träffas då under några veckor i grupp med en vägledare,
och man får tillfälle att aktivt tänka kring sig själv och arbete. Studiebesök, föreläsningar, övningar och
diskussioner är exempel på inslag.

Praktisk arbetslivsorientering (prao). Syftet med prao är att ge eleverna konkreta erfarenheter från
arbetslivet och ge dem möjlighet att utvecklas och socialiseras in i arbetslivet. Prao fyller en viktig
funktion genom att eleven kan bilda sig en uppfattning om olika yrken och utbildningar. I år 8 har
eleverna en till två separata praoveckor under vårterminen. Två sammanhängande praoveckor ges
under höstterminen i år 9, som gärna får ha anknytning till ev. framtida val av gymnasieutbildning.
Studie- och yrkesvägledarna eller den som utför motsvarande arbetsuppgifter ger lektioner med varje
klass för att informera om syftet med prao, praktiska detaljer kring och fördelning av platserna, som
förmedlas från Barn- och Utbildningsförvaltningens praktikcentral.

Gymnasievalen. Grundskolans avgångselever väljer program till gymnasiet. Valen Skall vara
intagningskansliet tillhanda f.n. senast 15 februari. Studie- och yrkesvägledarna eller den som utför
motsvarande arbetsuppgifter ger klassvis information till eleverna medan föräldrar får en särskild inbjudan.
Informationen omfattar bl.a utbildningsutbudet på ön, programmens innehåll, söka på annan ort, regelverk
och innebörden av att bli elev på gymnasiet. Eleverna förbereds även inför besök på Studie- och
yrkesmässan och gymnasiekvällen på de olika kommunala gymnasieskolorna.

Gymnasiekväll och öppet hus genomförs av respektive gymnasieskola,
Informationen vänder sig till elever och föräldrar.

Gotlands regionala studie- och yrkesmässa (FRAMTID GOTLAND) genomförs årligen första veckan
i oktober. Mässan ger överblick, sammanhang och grund för val av studier och yrken, detta genom att
förutom de olika gymnasieprogrammen bl.a. näringsliv, högskola och andra utbildningsanordnare finns
representerade.

Inför valet till gymnasieskolan får varje elev minst ett enskilt vägledningssamtal. Studie- och
yrkesvägledaren eller den som utför motsvarande arbetsuppgifter går tillsammans med eleven igenom
de olika alternativen. Individer har olika behov av vägledning. Vissa elever har en klar inriktning och
målsättning med sin framtid, det räcker då ofta med ett vägledningssamtal. Många elever kräver dock
flera träffar för att få hjälp med att bearbeta tankar, drömmar, möjligheter och hinder. Medvetenhet krävs
för att kunna göra väl underbyggda val för kommande studier, yrkesval och livsplanering.

GYMNASIET, nationellt program

Val inom gymnasieskolan. Inom gymnasieskolans program gör eleven en mängd val. Det gäller val av
inriktning inom program, val av valbara kurser och val inom det individuella valet. Inför dessa tillfällen ger
studie- och yrkesvägledaren information om valalternativen i klass. De elever som så önskar har
dessutom möjlighet att få vägledningssamtal. Ett sådant samtal kan bl.a. belysa det aktuella valets
konsekvenser för behörighet vid fortsatta studier.

Ändrade studieplaner. Inom gymnasieskolan finns det många elever som i olika avseenden önskar ändra
sin studieinriktning eller göra andra förändringar i sin studiegång. Det kan gälla byte av program, övergång
till individuellt program etc. Inför sådana stora förändringar i elevens studiegång behöver eleven ofta träffa
sin vägledare vid ett flertal tillfällen för att kunna göra ett välgrundat och genomtänkt val.

Val efter gymnasieskolan. Information om eftergymnasial utbildning och arbetsmarknad ges klassvis av
studie- och vägledaren i avgångsklasserna. Avgångseleverna får även information på Framtidsdagen. Hos
studie- och yrkesvägledaren finns alltid möjlighet till individuella vägledningssamtal som stöd vid
karriärplanering.

Framtidsdagen (FRAMTIDSDAGEN) är en årligen genomförd seminariedag där samtliga avgångselever,
lever i gymnasiets år 2, vuxenstuderande, arbetssökande och övriga intresserade erbjuds information om
högskolestudier och andra eftergymnasiala studier, arbetsmarknad, arbete och studier utomlands samt
studiefinansiering.

GYMNASIET, individuellt program

Behörighet för gymnasiestudier. På det individuella programmet saknar en stor del av eleverna
behörighet eller har svårigheter för studier vid nationellt program, andra är inte motiverade för studier och
tar ”sabbatsår”. Syftet med ett individuellt program är att förbereda eleven för studier på nationellt program
och/eller möta elevens speciella behov.

Varje elev har tät kontakt med sin studie- och yrkesvägledare. Vid dessa individuella
vägledningssamtal planeras elevens individuella program, som kan bestå av studier och/eller praktik
Kontakt med föräldrar är en del i denna process. Samverkan sker med myndigheter och organisationer i
enskilda elevärenden.

Stödjande och motiverade vägledning är viktig för att eleverna skall hitta sin individuella väg till ett
självständigt yrkesliv. Praktikplats och handledare väljs utifrån elevens förutsättning, behov och önskemål,
och är därigenom ett viktigt pedagogiskt redskap. Introduktion, utvärdering och ev. revidering sker genom
samtal med elev och handledare vid besök på arbetsplatsen.

GYMNASIESÄRSKOLAN

Val inför gymnasiesärskolan. Inom gymnasiesärskolans program gör eleven val av program inför gymnasiets
början. Inför dessa tillfällen ger studie- och yrkesvägledaren information tillsammans med skolledare. Alla
elever får dessutom enskilda vägledningssamtal tillsammans med föräldrar. Ett sådant samtal kan bl.a.
belysa det aktuella valets möjligheter till olika yrkesval samt ev. fortsatta studier efter avslutad skolgång.

Alla elever arbetar efter en individuell studieplan. Efter genomförd utbildning skall varje elev, utifrån sin
förmåga, klara av att leva ett rikt liv som vuxen med boende, fritid samt arbete eller sysselsättning.

Definitionen av studie- och yrkesvägledning är generellt utformad och kan användas i alla
vägledningssammanhang. (Definitionen utgår ifrån Ingegärd Sahlström, 2001).

En oberoende och opartisk studie- och yrkesvägledning utgår från individens behov, oavsett dennes ålder
och sysselsättning. Den offentliga studie- och yrkesvägledningen skall erbjuda den enskilde individen
verktyg och metoder för att:

 •Identifiera och formulera sina behov, intressen och förutsättningar.
 •Söka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad.
 •Göra ett urval av relevanta åtgärder,
 •Kunna ta ansvar för sina egna val- och beslutprocesser,
 •Se möjligheterna till att förverkliga sina idéer och tillgodose sina behov.

Vägledningssamtalet

Grunden för studie- och yrkesvägledningen ligger i det professionella vägledningssamtalet
(Beskrivningen utgår från Handlingsplan…, Kungsbacka Kommun 2003).

Samtalet skall inbegripa områdena utbildning och/eller arbetsliv i relation till den enskilde individens
situation/förutsättningar. Samtalet är ett strukturerat samtal som kan leda fram till en handling som
individen själv beslutar sig för. Individen ”äger” sin handling/handlingsplan.

I vårt föränderliga samhälle ökar behoven av kvalificerad vägledning för att bland annat motverka uppkomsten
av kunskapsklyftor. Den snabba omdaningen skapar ständigt nya möjligheter, men också risk för
utanförskap.

Rätt person med rätt utbildning i rätt yrke ger arbetstillfredsställelse och hög sysselsättningsgrad. Kan
sysselsättningsgraden öka från nuvarande 77 % (juni 2004, personer mellan 20 och 64 år) till 78 % så
motsvarar det en förstärkning av samhällsekonomin med 17 miljarder kronor per år. (Jens Henriksson,
Finansdepartementet).

Vad är vägledning?

Vägledning är en process med syfte att öka individens självinsikt och förståelse av sin omgivning. Det är
studie- och yrkesvägledarens uppgift att hjälpa individen att hantera frågor runt utbildning och yrkesval.
Vägledningens viktigaste verktyg är vägledningssamtalet.

Syftet med vägledningen är att individen själv ska kunna välja mål för sin framtid, och vägledningssamtalet
syftar till att ge individen den insikt som krävs för att kunna göra egna väl underbyggda val. Individen behöver
få insikt om sina möjligheter och begränsningar, och därigenom få en ökad förmåga att fatta beslut.

Vägledningens olika delar:




Samverkan och kompetensutveckling

För kvalitet i vägledningsarbetet krävs samverkan med näringsliv, parterna på arbetsmarknaden och med
olika utbildningsanordnare, men också mellan studie- och yrkesvägledare såväl regionalt som nationellt
och internationellt.

För att en hög kvalitet i vägledningsarbetet skall kunna säkerställas krävs också en aktiv och fortlöpande
kompetensutveckling.

Styrdokument

Den offentliga studie- och yrkesvägledningen utgår från olika styrdokument, specifika för respektive
verksamhet, såsom skollag, förordningar, läroplaner och lokala föreskrifter.

DIREKTLÄNKAR:

Portalen
Webbplats för studie- och
yrkesvägledning på Gotland

Framtid Gotland
Studie- och yrkesmässan
Framtid Gotland