Studie- och yrkesvägledningens roll i ett föränderligt
samhälle
I
vårt föränderliga samhälle ökar behoven
av kvalificerad vägledning för att bland annat motverka
uppkomsten
av kunskapsklyftor. Den snabba omdaningen skapar ständigt
nya möjligheter, men också risk för
utanförskap.
Rätt person med rätt utbildning i rätt yrke ger
arbetstillfredsställelse och hög sysselsättningsgrad.
Kan
sysselsättningsgraden öka från nuvarande 77 %
(juni 2004, personer mellan 20 och 64 år) till 78 % så
motsvarar det en förstärkning av samhällsekonomin
med 17 miljarder kronor per år. (Jens Henriksson,
Finansdepartementet).
Vad är studie- och yrkesvägledning?
Vägledning
är en process med syfte att öka individens självinsikt
och förståelse av sin omgivning. Det är
studie- och yrkesvägledarens uppgift att hjälpa individen
att hantera frågor runt utbildning och yrkesval.
Vägledningens viktigaste verktyg är vägledningssamtalet.
Syftet med vägledningen är att individen själv
ska kunna välja mål för sin framtid, och vägledningssamtalet
syftar till att ge individen den insikt som krävs för
att kunna göra egna väl underbyggda val. Individen behöver
få insikt om sina möjligheter och begränsningar,
och därigenom få en ökad förmåga att
fatta beslut.
Studie-
och yrkesvägledningens
olika delar:

Samverkan
och kompetensutveckling
För kvalitet i vägledningsarbetet krävs samverkan
med näringsliv, parterna på arbetsmarknaden och med
olika utbildningsanordnare, men också mellan studie- och
yrkesvägledare såväl regionalt som nationellt
och internationellt.
För
att en hög kvalitet i vägledningsarbetet skall kunna
säkerställas krävs också en aktiv och fortlöpande
kompetensutveckling.
Styrdokument
Den offentliga studie- och yrkesvägledningen utgår
från olika styrdokument, specifika för respektive
verksamhet, såsom skollag, förordningar, läroplaner
och lokala föreskrifter.
DEFINITION
AV STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING OCH
BESKRIVNING AV DET PROFESSIONELLA VÄGLEDNINGSSAMTALET |
|
Definitionen
av studie- och yrkesvägledning är generellt utformad
och kan användas i alla
vägledningssammanhang. (Definitionen utgår ifrån
Ingegärd Sahlström, 2001).
En
oberoende och opartisk studie- och yrkesvägledning utgår
från individens behov, oavsett dennes ålder
och sysselsättning. Den offentliga studie- och yrkesvägledningen
skall erbjuda den enskilde individen
verktyg och metoder för att:
•Identifiera och formulera sina behov, intressen och
förutsättningar
•Söka information och kunskap samt orientera
sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad
•Göra ett urval av relevanta åtgärder
•Kunna ta ansvar för sina egna val- och beslutprocesser
•Se möjligheterna till att förverkliga sina
idéer och tillgodose sina behov
Vägledningssamtalet
Grunden för studie- och yrkesvägledningen ligger i det
professionella vägledningssamtalet
(Beskrivningen utgår från Handlingsplan…, Kungsbacka
Kommun 2003).
Samtalet skall inbegripa områdena utbildning och/eller arbetsliv
i relation till den enskilde individens
situation och förutsättningar. Samtalet är ett
strukturerat samtal som kan leda fram till en handling
som individen själv beslutar sig för. Individen ”äger”
sin handling/handlingsplan.
| STUDIE-
OCH YRKESVÄGLEDNING PÅ ALLA UTBILDNINGSNIVÅER |
|
GRUNDSKOLAN
Praktisk arbetslivsorientering (prao). Syftet med
prao är att ge eleverna konkreta erfarenheter från
arbetslivet och ge dem möjlighet att utvecklas och socialiseras
in i arbetslivet. Prao fyller en viktig
funktion genom att eleven kan bilda sig en uppfattning om olika
yrken och utbildningar.
I år 8 har eleverna två separata praoveckor under vårterminen.
Två sammanhängande praoveckor
ges under höstterminen i år 9, som gärna får
ha anknytning till ev. framtida val av gymnasieutbildning.
Studie- och yrkesvägledarna ger lektioner med varje klass för
att informera om syftet med prao, praktiska
detaljer kring och fördelning av platserna, som förmedlas
från Barn- och Utbildningsförvaltningens
praktikcentral. Gymnasievalen.
Grundskolans avgångselever väljer program till gymnasiet.
Valet görs till 1 februari varje
år. Studie- och yrkesvägledarna ger klassvis information
till både elever och föräldrar om de olika
gymnasieprogrammen och om innebörden av gymnasiestudier.
Eleverna förbereds också inför sina besök
på Studie- och yrkesmässan resp. gymnasieskolornas
informationstillfällen.
Gotlands
regionala studie- och yrkesmässa (FRAMTID
GOTLAND) genomförs årligen under andra
veckan i oktober. Den ger överblick, sammanhang och grund
för val av studier och yrken, detta genom att
förutom de olika gymnasieprogrammen bl.a. näringsliv,
högskola och andra utbildningsanordnare finns
representerade.
Gymnasiekvällar
eller öppet hus genomförs av respektive gymnasieskola,
upplägget varierar efter
skolornas försättningar. Vid dessa tillfällen ges
information till både föräldrar och elever.
Inför
valet till gymnasieskolan får varje elev minst
ett enskilt vägledningssamtal, då vägledaren med
eleven går igenom tänkbara utbildningsvägar. Olika
individer har olika behov av vägledning. Vissa elever
har en klar inriktning och målsättning med sin framtid,
det räcker då ofta med ett vägledningssamtal.
Många elever kräver dock flera träffar för
att bearbeta tankar, drömmar, verklighetens möjligheter
och
hinder, och för att kunna lägga upp planer för
kommande studier och yrkesverksamhet.
| GYMNASIET,
nationellt program |
|
Val inom gymnasieskolan. Inom gymnasieskolans
program gör eleven många val. Det gäller val av
inriktning, valbara kurser och individuellt val. Inför dessa
tillfällen ger studie- och yrkesvägledaren information
tillsammans med lärare och skolledare. De elever som så
önskar har dessutom möjlighet att få enskilda
vägledningssamtal. Ett sådant samtal kan bl.a. belysa
det aktuella valets konsekvenser för behörighet
vid fortsatta studier.
Ändrade
studieplaner. Inom gymnasieskolan finns det många
elever som i olika avseenden önskar ändra
sin studieinriktning eller göra andra förändringar
i sin studiegång. Det kan gälla byte av program, övergång
till individuellt program etc. Inför sådana stora förändringar
i elevens studiegång behöver eleven ofta träffa
sin studie- och yrkesvägledare vid ett flertal tillfällen
för att kunna göra ett välgrundat och genomtänkt
val.
Byte
av kommun. Elever som flyttar till Gotland eller från
Gotland har behov av vägledning och information
för att förstå och kunna jämföra skillnader
i timplaner mellan skolorna. I de flesta fall behövs anpassning
av elevens studieplan.
Val
efter gymnasieskolan. Information om eftergymnasial utbildning
och yrken ges klassvis av
studie- och yrkesvägledaren i avgångsklasserna. Avgångseleverna
får även information på Framtidsdagen.
Hos studie- och yrkesvägledaren finns alltid möjlighet
till individuella vägledningssamtal som stöd vid
karriärplanering. För elever med speciella behov etableras
kontakt med Arbetsförmedlingen. Studie- och
yrkesvägledaren tillhandahåller också skriftligt
informationsmaterial samt kan ge råd om bra
informationskällor på Internet.
Framtidsdagen
(FRAMTIDSDAGEN) är en årligen genomförd seminariedag
där samtliga avgångselever,
elever i gymnasiets år 2, vuxenstuderande, arbetssökande
och övriga intresserade erbjuds information om
högskolestudier och andra eftergymnasiala studier, arbetsmarknad,
arbete och studier utomlands samt
studiefinansiering.
GYMNASIET, individuellt program
Behörighet för gymnasiestudier. På
det individuella programmet saknar en stor del av eleverna
behörighet eller har svårigheter för studier vid
nationellt program, andra är inte motiverade för studier
och
tar ”sabbatsår”. Syftet med ett individuellt
program är att förbereda eleven för studier på
nationellt program
och/eller möta elevens speciella behov.
Varje
elev har tät kontakt med sin studie- och yrkesvägledare.
Vid dessa individuella
vägledningssamtal planeras elevens individuella program,
som kan bestå av studier och/eller praktik
Kontakt med föräldrar är en del i denna process.
Samverkan sker med myndigheter och organisationer i
enskilda elevärenden.
Stödjande
och motiverade vägledning
är viktig för att eleverna skall hitta sin individuella
väg till ett
självständigt yrkesliv. Praktikplats och handledare
väljs utifrån elevens förutsättning, behov
och önskemål,
och är därigenom ett viktigt pedagogiskt redskap. Introduktion,
utvärdering och ev. revidering sker genom
samtal med elev och handledare vid besök på arbetsplatsen.
GYMNASIESÄRSKOLAN
Studie- och yrkesvägledaren har regelbundna vägledningssamtal
som stöd för karriärplanering samt inför
förändringar av studieplanering.
Portalen
är numera namnet på en webbplats för studie- och
yrkesvägledning på Gotland.
Portalen
- nätverksgruppen är ett nätverk för
studie- och yrkesvägledare m.fl.
med anknytning till eller med intresse för vuxenas utbildning
och arbete på Gotland.
Portalen - Vägledningscentrum
Under detta namn bedrev Länsstyrelsen/Arbetsförmedlingen
och Gotlands kommun ett samarbete åren 2002-2006
som bl.a. innefattande studie- och yrkesvägledning, bokad
eller genom"drop-in" — öppen för alla.
KOMVUX
Studie- och yrkesvägledningen vid Komvux omfattar allmän
studievägledning och information om studier
och studieekonomi, individuellt eller i grupp. För samtliga
studerande på Komvux görs individuella
terminsplaneringar samt individuella studieplaner på längre
sikt.
Studie- och yrkesvägledarens kompetens är också
viktig för att betygsutredningar för studerande såväl
inom som utom Komvux skall kunna genomföras.
FOLKHÖGSKOLAN
Vägledning ges individuellt och i grupp till elever på
folkhögskolan och sökande utifrån. Vid folkhögskolan
anordnas också ”prova–på-kurser”
i vägledande syfte. Information om aktuellt kursutbud ges
också under
öppet-hus-dagar och vid mässor.
HÖGSKOLAN
Vid högskolan ges allmän studievägledning till
högskolans studenter (liksom till presumtiva studenter) om
högskoleutbildning och arbetsliv. Förutom individuella
vägledningssamtal erbjuds information kring utbud,
behörighet, urval och studieteknik via telefon och e-post.
Information om högskolestudier och
utbildningsutbud ges vid studiebesök på högskolan
och på mässor.
ARBETSFÖRMEDLINGEN
Vägledning till arbete. Som arbetslös
och inskriven vid Arbetsförmedlingen finns möjlighet
att få studie-
och yrkesvägledning vare sig man är osäker inför
sitt yrkesval, tvingad att byta yrke eller osäker om vägen
till yrket.
Enskild vägledning med ett eller flera vägledningssamtal
är en form som erbjuds.
Gruppvägledning är ett annat alternativ.
Man träffas då under några veckor i grupp med
en vägledare,
och man får tillfälle att aktivt tänka kring sig
själv och arbete. Studiebesök, föreläsningar,
övningar och
diskussioner är exempel på inslag.
Förberedande
utbildning. För att göra ett säkrare val
av en längre yrkes-
utbildning finns möjlighet att få hjälp med viss
förberedande utbildning.
Faktauppgifter
i inledningen tagna från:
Validering m.m. – Fortsatt utveckling av vuxnas lärande
(Ds.
2003:23 Lena Hallgren)
Doldis med makt över finansernas, Jens Henriksson tror på
svensk välfärd,
(Artikel i DN Ekonomi 4 juni 2004, Johan Schück)
Definition av vägledning utgår ifrån
Karriärvägledning.se.nu (SOU
2001:45 Ingegerd Sahlström) Beskrivningen
av det professionella vägledningssamtalet utgår från
Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Kungsbacka
kommun 2003
Studie- och yrkesvägledning på alla utbildningsnivåer
utgår ifrån
Arbetsbeskrivningar av studie- och yrkesvägledarna vid de
olika verksamheterna på Gotland.
| Sammanställning |
|
Ewa
Hammarstedt
Portalen - Vägledningscentrum |
Stellan
Moon
Barn- och utbildningsförvaltningen |
|